Innehållsförteckning för Nr 01, 2023 från Antik & Auktion

RÖRSTRAND LANSERAR en ny Höganässervis i stengods, Daga, formgiven av Alexandra Nilasdotter. Det är ett fint nytag på den klassiska ”Höganäskänslan”, ett varmt och mjukt tilltal i form och glasyrer. Tankarna går till Old Höganäs, hantverksservisen som debuterade på H55 och sedan spreds till massor av svenska hem som ville ha det rustikt och hemtrevligt. Många har 70-talsminnen av honungsgula, bruna och gröna temuggar, skålar och karotter med den diskreta pärlbandsdekoren. Daga är tänkt att passa i moderna hem. Hållbarheten i formspråket är viktig. ”Det var en utmaning att försöka ta ett varumärke med en så stark och rik historia vidare, att få servisen att kännas som Höganäs men också nutida”, säger Nilasdotter. Hon är uppvuxen i Skåne och har gjort sig ett namn som en minimalistisk keramiker vid drejskivan,…

Ni på Kaplans Auktioner arbetar med smycken, silver, ädelstenar och klockor. Hur ofta får ni in just belle époquesmycken, vad kännetecknar dem och hur är intresset? – La belle époque (den vackra eran) syftar på den rådande tidsandan i Europa 1871–1915 som präglades av ökat välstånd och blomstrande konst. Perioden rymmer egentligen flera samtidigt florerande smyckestilar (art noveau, arts & crafts, edvardiansk stil), men när man talar om belle époquesmycken menar man generellt den lättare, graciösa smyckestil som avlöste 1800-talets lite svulstigare och ofta maskintillverkade smycken. – Det handlade om feminina smycken i dyrbara material av hög kvalitet. Vitt på vitt var högsta mode, det vill säga vit metall med diamanter eller pärlor. Skira, lätta, diamantbeströdda smycken med motiv som rosetter, girlanger och spetsar. Här gav det nya materialet platina…

VEM: Formgivaren Gunnar Ander (1908–76). MEST KÄND FÖR: De föremål som han skapade för Ystad-Metall under 1950- och 60-talen. PRISNIVÅ: Ganska rimlig. Det finns gott om enklare föremål som ljusstakar och mindre föremål, främst i mässing. Dessa är ofta i gott skick och säljs till överkomliga priser. Anders glasdesign är relativt okänd så där måste man vara påläst och kunna hans modeller eller förlita sig på att det sitter kvar en etikett med hans namn. Men även om det gör det så är priserna inte så höga. TITTA EFTER: Gunnar Anders ljusstakar i mässing eller ännu hellre hans kandelabrar i kombinationen svart metall och mässing. De är tuffa. Men se upp för felattribueringar. En del av de ljusstakar som säljs under Gunnar Anders namn är inte alls formgivna av honom.…

Ivar Arosenius (1878–1909) blev bara trettio år. Men under sitt korta konstnärsliv hann han genom sina ofta satiriska och humoristiska bilder skriva in sig i den svenska konsthistorien och bli folkkär. Bildberättelsen Kattresan, om en flicka och en katt på äventyr, lyfts fram av en del, medan andra i stället har fastnat för några av hans dråpliga bilder. Mats Malm, professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet, kanske mer känd i sin roll som Svenska Akademiens ständige sekreterare, har lett ett forskningsprojekt kring Ivar Arosenius där ny datateknik har använts för att på ett nytt sätt plocka fram, samla och sammanställa information om konstnären ur olika arkiv. Ambitionen har varit att knyta samman museum och universitet. En övergripande fråga var: Hur frammanas konstnären ur arkiven idag med ny digital teknik? Ett…

”Parisisk elegans hittar alltid köpare” ”Det kan vara svårt att avgöra ålder baserat på en stilmässig bedömning”…

Du har just kommit ut med en bok om svensk konfektionsindustri, berätta! – Det är en översikt av eran då vi sydde kläder här i Sverige, hur konfektionsindustrin uppstod och hur allting förändrades under den så kallade tekokrisen. Idag sys få plagg i Sverige men 1950 var faktiskt 98 procent av plaggen som såldes i Sverige också sydda här. Under 1970-talet förändrades produktionen hastigt – konkurrensen från fabriker i andra länder hårdnade. För att överleva tvingades svenska företag att flytta sin produktion utomlands. Bara 1960–80 minskade antalet konfektionsarbetare i Sverige från nästan 40 000 till 12 000. År 1995 var de bara 2 000. Boken berättar också om hur själva arbetet på fabrikerna gick till, vilka redskap och maskiner som användes, och hur fabriksmiljöerna såg ut. Andra ämnen som tas…

Nyår betyder fest, fina middagar och skålande i champagne. Men det vilar även ett allvar över helgen, en högtidlighet och funderingar på framtiden. Inte minst i oroliga tider. Vad bär 2023 i sitt sköte? Förhoppningsvis en vänligare värld, men det vet vi lika lite om idag som man gjorde vid sekelskiftet 1900, där Katarina Danielssons exposé över det kvinnliga festmodet tar avstamp. Läs mer om den spännande och snabba stilutvecklingen under den första halvan av seklet på sidan 20. Oavsett hur lite vi vet om morgondagen – det står oss alltid fritt att drömma. Och det har vi tagit fasta på i det här numret, genom att låta några av Antikrundans experter ta på sig spenderbyxorna. Var och en fick en halv miljon låtsaskronor att handla för på den stora…

En av Susanna Strömquists favoritepoker är skiftet mot 1910-talet, när modernismen börjar prägla modet och kreationerna så sakteliga antar en mer strömlinjeformad och funktionell siluett, samtidigt som den slösande prakten med ett överdåd av spetsar, pärlor och paljetter från belle épouqes storhetstid lever kvar. Hon hyllar också 30-talets långa, slanka silhuett med få men utsökta dekorationer. – Om jag fick vara kund för en dag på NK:s Franska skulle jag ha gjort som en av 1920-talets kunder, Lady Barclay. Hon passade på att beställa fyra olika versioner av en Chanel-klänning som Kurt Jacobsson beskriver som ett ”under av chiffong och flikar”. En lackröd till rubiner, en grön till smaragder, en svart till pärlor och en vit till briljanter. Så bra idé! Eller varför inte den svarta organzaklänning med svarta plymer…

Glas har tjusat människan i årtusenden. Hantverket för framställningen har varit näst intill detsamma genom åren, men form och stiluttryck har varierat. Länge var materialet något exklusivt förbehållet aristokratin, och priset låg i nivå med silver. Under 1700-talet upplevde glaskonsten i Norden ett uppsving, och en annan höjdpunkt kom under första delen av 1900-talet. Efter stora nordiska kriget 1700–21 fanns bara två glasbruk i Sverige: Kungsholms glasbruk i Stockholm och Henrikstorps glasbruk i Skåne. I kölvattnet av kriget försökte man få fart på den inhemska industrin för att på så vis stärka ekonomin. Grundidén var att minimera importen vilket gällde en mängd varor, bland annat glas. Genom sina skickliga glasblåsare, gravörer och slipare blev Kungsholms glasbruk ledande. Pokaler med lock var en viktig vara, liksom remmare. Form och dekor hämtades…

MIN MAMMA HAR ett gammalt kassaskåp hemma som vi vill gärna veta lite mer om. Allt tillbehör finns kvar som kvittorulle, kvitton från 50-talet, nycklar och alla delar. Den är i fint skick och funkar fint. Den har varit i en butik i Dalarna. Juni DET DIN MAMMA har därhemma är ett kassaregister från det välkända, amerikanska företaget National. Dessa kassaregister är otroligt fint tillverkade i förnicklat gjutjärn, mässing, trä med mera. De var en stor exportprodukt över hela världen och många har landat i Sverige. I min samling av gamla vykort från Stockholm har jag ett kort som visar hur dessa kassaregister lossas från ett fartyg på Skeppsbron. Registren finns i många olika utföranden från de med en låda ända upp till sex lådor. Ditt exemplar ser ut att…

Carolina Tüür Expert på guld, silver, smycken och ädelstenar, som kan räkna sju säsonger med Antikrundan hittills och fler ska det bli. Hon är gemmolog till professionen, det vill säga specialist på ädelstenar, men har många vidare utblickar och ser gärna hur föremålen hon väljer harmonierar i en inredning. Fredrik Knutsson Andra generationens antikhandlare, och ett av de senare tillskotten i Antikrundans expertgrupp. Han har specialiserat sig på konst och antikviteter med ett register som sträcker sig från åldriga 1600-talsföremål, ju kuriösare desto bättre, till modern formgivning med en viss böjelse för 1900-talets silversmide. Björn Gremner Expert på kinesiskt porslin, och nestorn i församlingen. Han har varit med i Antikrundan sedan första inspelningen för 33 år sedan – och bara missat en runda, som råkade krocka med en av hans…

När den engelske poeten Alfred Tennyson skrev dikten Ring Out, Wild Bells kunde han väl inte ana att den skulle få en enorm betydelse för svenska folkets nyårsfirande och bli en del av högtidstraditionen i mer än ett sekel. Men så blev det och när det bara är minuter kvar av 1800-talet och klockan klämtar mot ett nytt århundrade är det litteraturhistorikern Ruben G:son Berg som läser de översatta raderna för ett förväntansfullt Skansen i Stockholm. 1900 … vad har väl framtiden i sin linda? Som alltid är det tur att ingen vet, för i skenet av kommande världskrig och andra utmaningar skulle aftonen säkert ha tett sig bra mycket kallare, men en och annan dam och flicka i publiken hade säkert vågat sträcka på sig lite extra om hon…

Hilma af Klint Svenska Hilma af Klints (1862–1944) konst uppmärksammades långt efter hennes död. Hon var en av få kvinnliga konstnärer som lyckades få en utbildning vid Konstakademien i Stockholm, dock på den lätt hånade ”Fruntimmersavdelningen”. Hilma var djupt spirituell och ingick i den andliga gruppen De Fem. Hennes verk har i efterhand fått erkännande som banbrytande inom det abstrakta måleriet. Hon målade på stipendium i den populära ateljébyggnaden som ägdes av Kungliga Konstakademien på Hamngatan i Stockholm, ett centrum för konst och kultur och olika strömningar inom den konventionella konsten och den franskinspirerade oppositionen. Hilmas målningar väckte visst anseende redan på den tiden de målades, men kanske främst genom att vara så långt före sin tid att den mest välrenommerade kritiker inte kunde tolka dem. Hennes liv och verk…

Hantverkaren som graverade glaset kallades under 1600-talet för glassnidare och under 1700-talet för ritare. Benämningarna är talande och berättar vad arbetet gick ut på. Den handgraverade koppargravyren, som är den mest förfinade formen, gjordes med hjälp av en gravyrmaskin med koppartrissor i olika former i kombination med slipmedel. Gravyr-eller sliptrissan satt fast i ena änden av den roterande maskinens spindelaxel (maskindel som är en avlång axel som överför en roterande rörelse), varefter föremålet fördes mot koppartrissan och mönster skapades. Arbetet gjordes i flera steg, var mycket tidskrävande och krävde stor precision. Till en början drevs maskinen av handkraft eller ett vattenhjul. Mot slutet av 1800-talet kom arbetet att underlättas av en ångmaskin eller en turbin. Under 1900-talet tog elektriciteten över. Modern gravyr utförs med hjälp av en gravyrpenna som kan…