Allas Nr 52/01, 2020

Då var det dags, årets sista kväll. Nog är vi många som gärna tar ett raskt steg in i 2021 utan att ens slänga en blick bakåt. Jisses vilket år vi lämnar bakom oss! Törs man ens titta? Coronaepidemin fullkomligt körde över oss i våras och såhär vid årets slut ser 2020 ut som ett enda stort svart moln. Men det fanns ljuspunkter, det är jag alldeles säker på, både i världen men också i mitt eget lilla liv. Man måste bara kisa lite igenom molnet. Varje nyår brukar jag och mina vänner ta ett varv runt det dukade bordet och berätta om vad som varit roligast och mest minnesvärt under året. Oftast dyker det upp härliga resor, konserter och stora, lite galna fester. Alltså, allt som vi inte kunnat…

Tredje gången gillt, det är ju en ganska sliten och gammal klyscha. Men en mer passande beskrivning på hur Sissela Benn blev tillsammans med Dan är svår att hitta. – Vi brukar skoja om att vi har haft ett öppet förhållande ända sedan 1987, säger Sissela med ett skratt. Första gången de lärde känna varandra var nämligen när de gick i samma klass i ettan och tvåan i lågstadiet hemma i Malmö. Vi har haft ett öppet förhållande sedan 1987 För blyga och fega Sedan flyttade Dan – och de möttes inte igen förrän de hamnade i samma gymnasieskola. – Det fanns något mellan oss, men båda var för blyga och för fega att göra något åt saken. Dan köpte visserligen en ros till mig på Alla hjärtans dag och…

Namn: Sissela Benn. Född: 14 maj 1980 i Malmö. Familj: Sambon Dan, dottern Dalia, 9, från sitt tidigare förhållande med komikern Jonatan Unge, sonen Jonah, 4. Mamma Siv, pappa Kevin, storasyster Ellika. Bor: I en tegelvilla från 1920-talet i Malmö. Intressen: Trädgård och odling, läsa, spela fotboll, umgås med familj och vänner. Aktuell med: Rollen som mamma Karin i ”Sune – Uppdrag midsommar”, som skulle haft biopremiär den 25 december, men som på grund av pandemin är uppskjuten till juni 2021. Sissela är också med i tv-serien LasseMajas detektivbyrå på C More och TV 4, med Anders Jansson, Elis Nyström och Ellen Sarri Littori.…

… laga nyårsmiddag? – Bara en trea tyvärr. Jag är hyfsad på att laga mat, men när det är så mycket som ska göras i ordning har jag svårt att hinna i tid och blir ofta hysterisk. … vara en bra värd för en nyårsfest? – Jag är väldigt serviceinriktad och vill att alla ska trivas och ha kul. Jag är inte den som snålar på något. Det ska finnas en massa att äta och dricka och köper gärna jättebuketter med blommor. Men själv har jag sällan tid att njuta. En åtta. … hålla dina nyårslöften? – Det är jag ärligt talat helt värdelös på, en etta. Jag har lovat att börja träna mer, fast det brukar bara hålla i ett par månader. Eller att sluta bry mig om vad…

I din bok En förälders födelse får man följa med under dina första tre år som mamma till Miguel – varför ville du skildra den tiden i ditt liv? – Det var aldrig ett aktivt val jag gjorde, det var bara ett måste. Jag började skriva om förlossningen, om känslorna, om sorg och gråt och kärlek så djup att jag tappade andan för att hitta ut ur den labyrint jag tyckte jag hamnat i. När jag började posta texterna på sociala medier och fick otrolig respons blev det så klart en synergieffekt i det, jag kände att det jag skrev hjälpte andra, att igenkänningen var så total, och det hjälpte mig, ibland för stunden, ibland att förstå större och längre sammanhang. Du delar öppet med dig av föräldraskapets både ljusa…

• JÄMSTÄLLDHET Erik och jag valde att flaskmata Miguel av jämställdhetsskäl. Som vi känner just nu tycker vi att det har fungerat väldigt bra för oss. Det är tryggt för mig att vi redan från början har varit två föräldrar som kunnat erbjuda mat, trygghet och tröst. Det är underbart att Miguel har knutit an till oss båda på ett så självklart sätt, och jag tror att det har varit livsavgörande för min och Eriks relation att ha delat på matningar, nätter och föräldraledigheten från den allra första dagen. Första gången Miguel fick mat var av Erik på BB. Erik sa efteråt att han kände att Miguel visste, där och då, att Erik var hans pappa. Jag tror den matningen och dagarna efter, när Erik var med Miguel och jag…