Allers Nr 43, 2025

Det hade mörknat och från köket hörde jag mamma skramla med disken. Tänk om, tänkte jag medan jag skakade och klämde på kuddarna och täcket i min säng. Kanske är det fullt av femtiolappar där i? Eller i alla fall tjugolappar? Jag tyckte att det kändes som det, och hörde jag inte att det prasslade lite? Övertygad sprang jag snabbt in i badrummet, ställde mig på toasitsen och tog nagelsaxen ur skåpet. Lika snabbt var jag tillbaka på mitt rum igen, och på ett ögonblick var kuddar och täcke uppklippta. Tusan också, inga pengar! Besvikelsen var stor. Vilken dum liten tjej jag var! Jag hade tidigare på kvällen sett en tv-serie, Himmel och pannkaka, där några barn hittar pengar i kuddar och madrasser. Tydligen väckte den kapitalisten i mig –…

Susanne Alfvengrens karriär som sångerska var inte självklar. Hon utbildade sig till undersköterska och arbetade på Visby lasarett under åren 1978 till 1980. Sedan blev det en sväng på ett år till Stockholm och Sabbatsbergs sjukhus innan hon återvände hem till sitt älskade Gotland. Hon engagerade sig i Bryggeriteatern i Visby, där hon spelade fram till 1984. Då tog livet en helt annan vändning. Det stora genombrottet kom med låten När vi rör varann. Hon sjöng Ingela ”Pling” Forsmans svenska översättning av Dan Hills hitlåt Sometimes when we touch med gotländsk dialekt. Därefter följde debutalbumet Magneter. De flesta av oss förknippar henne dock nog främst med låten Som stormen river öppet hav, en duett hon gjorde ihop med Mikael Rickfors. Låten var länge en av de mest spelade på Svensktoppen…

Ståtlig I vår trädgård har ett självsått Kungsljus växt upp, 190 cm högt. Margareta Polare på span Sammi och bästisen Rävis spanar på fåglar genom fönstret. Jeppe HÖSTPRAKT På en byväg om hösten kan det vara riktigt grant. När solen lyser på de guldskimrande bladen. Ingabritt SOLOPLATS Tänk att ha en alldeles egen hållplats när vi ska ut och åka buss. Ingen trängsel. Anna Lena Läcker lönn Nu börjar den sköna sommaren lida mot sitt slut och en ny vacker årstid anländer med sina ljuvliga färger! Här är en bild på min stora gamla ”brinnande” lönn! Malin FINN FEM FEL! I den högra bilden finns fem fel – kan du se vilka? Rätt svar finns längst ner på sidan. Rätt svar: gardin, tekopp, tass, hundvalp, bok MEJLA TILL …Din egen…

Det är en varm och fin dag i juli och Jeanette Hedström är på väg till Stockholm på en minisemester tillsammans med sin bonussyster. Men på ett ögonblick förvandlas den uppsluppna stämningen i bilen till en mardröm när hon ser att de är på väg rakt mot mötande trafik. Den första bilen hinner väja, men inte skåpbilen som kommer bakom den. Frontalkollisionen mellan de båda fordonen blir mycket kraftig. – Det enda jag hann tänka var ”Herregud, det här kommer inte att gå bra”, berättar hon. Trots att hon är allvarligt skadad och har fruktansvärda smärtor från mellangärdet där hennes mjälte och inälvor tryckts upp i kroppen av den kraftiga kollisionen förlorar hon aldrig medvetandet. – Jag hör hur Angelica ropar på mig och jag känner hur ont jag har.…

Nu läser vi om förr Historiska romaner om kvinnor, av kvinnor, är definitivt en stark trend i litteraturvärlden. Tänk bara på Katarina Widholms succéromaner om Betty och Ruth Kvarnström-Jones böcker om Grand Hôtel och NK – för att inte tala om alla spänningsserier som utspelar sig i dåtid. En orsak till populariteten tror jag är den mörka omvärlden. Nuet är inte så mycket att hurra för, kan det kännas som. I en tid av konflikter och ekonomisk oro finns det något tröstande i att läsa om hur människor klarade sig förr, och att på förhand veta att man får ett fint slut på berättelsen (för så är det oftast). Det är också något visst att både slukas upp av en bok och samtidigt få lära sig något om kvinnors historia…

Jag önskar dig lagom lycklig Tove Alsterdal Lind & co Det här är en kärleksroman med verklig bakgrund, en ovanlig sådan: Huvudpersonerna är författarens föräldrar och pappans älskarinna, som han träffade under flera år. – Historien upphörde inte att söka upp mig. Jag visste att affären existerade, min mamma brukade säga att "han gick över gården", men det var något som var djupt begravt i min barndom, säger Tove Alsterdal. Lärde du känna dina föräldrar närmare genom skrivandet? – Ja, jag fick se dem ur helt andra perspektiv. Som dotter ser man ju främst sina föräldrar från barnets håll även när man blir vuxen. Genom att ta älskarinnans perspektiv fick jag syn på min pappa med hennes blick, kvinnan som blir förälskad i honom 1957. Och sedan fick jag hans…